14/11-10

2010-11-14 @ 11:23:18
Jobbad igår och det gick bra, mot alla odds.
Ja jobbade ibuffén och tänkte dom ja jobbar med har varit här innan, men nej, ingen av oss tre som jobbade hade varit där innan. Köket föreställde sig kaos, vi föreställde oss kaos. Men när allt drog igång och vi började bli lite varma i kläderna så gick det fruktansvärt bra. Vi hade så bra teamwork att d knappt fanns. När allt va klart fick vi beröm från köket som sa att dom ville ha oss fler gånger i buffén för att vi hade gjort ett bra jobb, dom sa att det var precis som vi gjort detta innan. Fick till och med en kram, sen kom Therese och frågade om vi ville va i buffén fler gånger, och ja säger inte nej till jobb, så det var ju självklart. Hon sa även till mejatt ja va duktig i servisen och ja fick självklart va där med, men hon kunde inte garantera så mycket där, så det blir buffén, man börjar lite tidigare och slutar lite tidigare. Men man jobbar ju fortfarande med människorna och det är det viktigaste.
Kanske ska jobba idag med, brunchen va tydligen fullsatt från början till slut idag på arenan och kan va att ja får hoppa in i disk eller att tvätta och som sagt, ja tackar inte nej till jobb, och sen om detär skit jobbär sak samma, det ger mej pengar!
Idag ska ja även börja fixa med mitt kök, va en som lovade att hjälpa mej, men tror inte så mycket på det. Sen ska ja göra min närvaro i skolan, glömde det igår så får göra de idag, och läsa typ 2 kapitel i min roman. bara två veckor kvar på denna kursen nu så får skynda lite.

Men varför är det så att man hjälper olika människor med diverse saker, och sen frågar man "du kan kan hjälpa mej med mitt kök sen när detta är klart?'" (frågade innan sommaren)
Dom säger självklart hjälper ja dej, men sen går tiden och ingen verkar bry ig, vill inte tjata heller för ja vet att ja kan själv.
Man ger bort saker för dom lovar ytterligare en sak, men ändå ser man inte röken av det, pallar inte mer, nu gårja min egen väg.
I mitt liv är det jag som går först, jag som bestämmer, ingen annan. Behöver inte "vänner" utan vill ha riktiga vänner.
Och som detser ut nu så finns där inte många men dom ja har är jag glad över för dom är bra.
Och tack kusin Lena för du finns, du är en underbar människa som man verkligen kan prata med, och du ger bra tips och råd. <3

Kommentarer

Postat av: Kusin Lena

Det är så lite så. Att man ger råd till någon som vill ha det är ju en självklarhet. Sen om du väljer att följa dom är ju upp till dig naturligtvis. Jag finns där närhelst du behöver mig,vi delar ju lite historia med en massa likheter. Sen om vissa väljer att vara avundsjuka på det, det är inget jag bryr mig om. Jag kan ju tala om för denna personen också att som man bäddar får man ligga och denna personens avundsjuka är nåt jag fullkomligt skiter högaktningsfullt i. Har personen i fråga PROBLEM med att vi som kusiner delar erfarenheter och utbyter ett skratt eller två kan ju denna människa ta det med MIG personligen. Jag är inte den som är den, jag är villig att diskutera din och min relation ANYTIME så att även denna personen förstår och får sig en funderare. Man lovar inte en massa och sen inte håller sina löften. Och man ska inte behandla folk som man tycker sig ha som vänner som en dörrmatta. Då förlorar man dom vännerna ganska snabbt kan jag säga! Och det bevisar ju bara vilka "vänner" man är, eller inte. Vad denna personen BORDE lära sig är att inte ta sina vänner för givet. Det är en jäkla skillnad på "vänner" och VÄNNER och det är ju faktiskt som så att BLOD ÄR TJOCKARE ÄN VATTEN!!! Den du syftar på här,älskade kusin, borde nog ta och lugna ner sig ett par hekto och inse att världen inte kretsar runt en själv. Jag älskar min kusin och hon älskar mig, vi har inte haft dessa banden som vi har idag innan. Men det är ju solklart, det är aldrig försent att ändra på sig lite och sluta vara så förbannat egotrippad att man inte inser sina egna fel och brister! Nog sagt, jag tänker inte sluta umgås med min kusin nu när vi väl har funnit varandra efter så många år. Vill du kommentera go ahead, make it my day,jag tar gärna emot skiten och besvarar den gärna men då borde man veta först vad man ger sig in på...

2010-11-15 @ 13:37:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback